Tankar

Hur hanterar man något som känns fullständigt ohanterbart. Hur går man egentligen tillväga för att skapa det inre lugn som många gånger känns så långt bort. Vad gör man när de minsta motgångarna får ens inre att i stort sätt explodera.
 Vad exakt, krävs för att faktiskt kunna tygla sig själv till fullo.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0